Upptäckten av det endocannabinoida systemet

Det endocannabinoida systemet (ECS) har uppstått som ett fascinerande fysiologiskt mål under de senaste årtiondena. Forskning har identifierat associerade receptorer, ligander och enzymer av systemet i hela kroppen—från immunsystemet och nervsystemet till huden och skelettet. Allt mer forskning antyder att ECS spelar en fundamental roll i människans fysiologi; nämligen genom att hjälpa andra system att upprätthålla en balans eller "homeostas".

Forskning har uppvisat modulering av detta system med hjälp av fytocannabinoider (så som CBD, CBN, m.m.) som verkar lovande i flera sammanhang. Men var började allt?

Fortsätt läsa för att ta reda på vem som upptäckte ECS, och när de snubblade över detta vitala system.

Upptäckten av ECS

Intressant nog, upptäcktes cannabinoider före ECS. Faktum är att dessa molekyler var vitala verktyg för att avslöjandet av det homeostatiska nätverket. Cannabinoiden CBN tros först ha blivit isolerad under sent 1800-tal, följt av CBD och THC i mitten på 1900-talet, och ändå lyckades forskare inte precisera den exakta cellulära mekanismen av dessa cannabinoider förrän årtionden senare.

THC var tidigt i rampljuset under de tidiga åren av cannabinoidforskningen, till stor del på grund av dess psykoaktiva effekt. Det tog inte lång tid för forskare att upptäcka molekylens hydrofobiska natur—den absorberas inte väl i vatten. Detta ledde dem till hypotesen att THC drogs till fett i kroppen, och troligtvis utövade en icke-specifik handling i cellmembran istället för direkt vid specialiserade bindningsplatser.

Även om hypotesen var logisk, så motbevisades den med hjälp av ytterligare forskning. Efter att ha genomfört experiment med syntetiska analoger av THC, började forskare framhäva idén om "cannabinoid-bindningsplatser".

År 1988 identifierade forskare den första specifika bindningsplatsen för en THC-analog med hjälp av radioaktiva molekyler. William Devane och hans kolleger på Department of Pharmacology på St. Louis University Medical School genomförde experimentet på råtthjärnor. Denna forskning banade väg för forskning utförd av Lisa Matsuda och andra som identifierade CB1-receptorn på 1990-talet. De gjorde den banbrytande upptäckten genom att klona ett "kompletterande" DNA som chiffrerade den G-proteinkopplande receptorn (CB1).

Upptäckten av CB2-receptorn följde straxt därefter. Sean Munro med kollegor hypotiserade att icke-psykoaktiva cannabinoider måste producera sina effekter via en annan, oidentifierad cannabinoidreceptor. År 1993 rapporterade teamet om sin kloning av CB2-receptorn. Dock noterade de en avsaknad av receptoruttryck i hjärnan, och hittade den istället primärt i immunceller.

Upptäckten av dessa molekylära mål är förvisso hjälpfull när det kommer till att förstå ECS, men hur opererar det från första början? ECS fungerar väldigt likt de endogena opioidsystemet som nyttjar endorfiner, medan ECS har sina egna signalmolekyler—endocannabinoider.

Lumir Hanus och hans kolleger på Hebrew University i Jerusalem upptäckte den första endocannabinoiden år 1992. Teamet arbetade tätt ihop med Raphael Mechoulam, mannen som först isolerade THC. De använde masspektrometri och kärnmagnetisk resonansspektroskopi för att identifiera en molekyl de gav namnet "anandamid" som betyder salighet på sanskrit. De upptäckte att anandamid fungerade som en naturlig ligand för CB1-receptorn.

Det var inte förrän 1995 som forskare upptäckte cannabinoidreceptorns bindningsaffinitet av en tidigare känd molekyl. Mechoulam och hans team upptäckte att 2-arakidonoylglycerol (2-AG) kunde binda till dessa receptorplatser och bekräftade den som en andra viktig endocannabinoid. Sedan dess har andra tidigare okända endocannabinoider upptäckts, men farmakologiskt intresse ligger i de två första som identifierats.

Upptäckten är bara början

Upptäckten av det endocannabinoida systemets viktiga komponenter har lett till en ny paradigm för att adressera mänsklig fysiologi och homeostas. Forskare utforskar nu olika sätt att rikta in sig på ECS för att förändra endocannabinoidsignalering till människans fördel.

Upptäckten av ECS har även gett upphov till teorier så som klinisk endocannabinoidbrist, som antyder att människan behöver en lämplig "endocannabinoid ton" för optimal funktion. Även om det fortfarande är tidigt, har forskning på ECS och dess kemiska aktivatorer visat sig lovande. Det finns ingen tvekan om att många fler upptäckter gällande ECS snart kommer se dagens ljus.

Produktsökare